onsdag 12 november 2014

Tillbaka till Thailand



Jag har varit hemma i Sverige flera veckor och träffat barn och barnbarn. Tiden gick väldigt fort och snart var det dags att åka tillbaka till Thailand igen.
Resan till Köpenhamn var händelserik. Jag satt i samma tågvagn som ett sällskap på 12 personer, som kom från ett företag i Karlskrona och som nu skulle åka till Danmark på studiebesök i två dagar.
I högtalaren meddelades det, att konduktören tyvärr hade försovit sig, så biljettkontroll blir inte förrän i Malmö, där ny konduktör skulle stiga på.

I Kristianstad skulle några nya vagnar kopplas på, då passade en kvinna i studiesällskapet på att springa av tåget för att köpa kaffe. De andra bad henne stanna kvar, men hon var kaffesugen och sa att hon hade full koll, så inga problem. Det var det sista jag såg av henne på denna resa. Hon ringde till kvinnan som satt bredvid mig och bad henne ta hand om hennes väska och jacka, som var kvar på tåget. Vad värre var, hela sällskapet reste på sk. duo-biljett ( två personer på samma biljett). Nu hade hon som blev kvar i Kristianstad biljetten, så kvinnan bredvid mig hade plötsligt ingen biljett och biljettkontroll skulle ske i Malmö. Efter mycket ståhej kom någon på, att en bekant skulle stiga på tåget i Lund, så efter mycket ringande, lyckades de få tag på honom och han kunde köpa en ny biljett, så allt var frid och fröjd när konduktören kom.

På Kastrup hade inte incheckningen börjat så jag fick vänta. Då kom det en polispatrull med hund i koppel som nosade på alla väskor. Poliserna var beväpnade med k-pistar och såg väldigt skräckinjagande ut. Fy tusan, hunden var en labrador och den rasen har jag själv haft. De är otroligt matglada, och  mina resväskor var fulla med svensk mat. Nu började jag fundera om man fick ta med sig detta, men det var så dags. Hunden nosade på mina väskor, men brydde sig inte, Skönt.
Plötsligt kommer hunden farande, kastar sig mellan mina väskor. eftersom mina väskor har hjul så fick jag en rejäl tackling av hund och väska. Tur att jag stod lutad mot väggen annars hade jag trillat. Nu började hunden krafsa mellan mina väskor. Jag visste det, JAG VISSTE DET, en matglad labrador.Pinsamt.pinsamt.
 Polispatrullen kom emot mig, jag samlade ihop mina väskor för att följa med. Men vad hände! 
De kom fram och bad om ursäkt för hunden. De sa, att när hunden  jobbat länge,  måste de ge honom en paus, och då kopplar de lös honom och han får ha sin bästa leksak i munnen, en boll. Nu råkade hunden tappa bollen och den hade rullat in mellan mina väskor.
 Jag var helt slut sov nästan hela vägen ner till Thailand (11 tim.).

Ja, nu kom jag till nytt hus. Jag gick en liten husesyn. Jag märkte att fyra marmorplattor i golvet i vardagsrummet var lösa. Jag stod på dom och gungade och tänkte, att det måste vi göra något åt.

 Husvärden som visste att jag nu kommit tillbaka, ville komma och installera en ny tvättmaskin. Jättebra.
Alla hus har en stor vattentank stående eller nergrävd i trädgården. Man märker inte då om det blir avbrott i vattenförsörjningen. Här är trädgården så liten, att det finns inte plats för någon vattentank.

Innan man började installera tvättmaskinen stängde man av vattnet i vägen utanför huset. När allt var klart, glömde de att öppna kranen i vägen igen. Jag tvättade några tvättar. På morgonen var vattnet slut. Husvärden kom, gick in i vardagsrummet och lyfte upp de fyra lösa marmorplattorna, och under låg en halvt sönderrostad plåtskiva.. Där hade jag en vattentank! 





Milde tid, vilken välgärning att jag inte trillade ner i tanken när jag stod och gungade där. Vi ska lägga dit en ny plåt, som vi vet håller, men tills dess får en fåtölj stå där.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar