Elektricitet

Elektriciteten här kan man inte lita på. Man bygger hus och använder fina material, men det som inte syns, typ elektriska ledningar, där drar man ner på kostnaden. Här har man ingen jordledning (gröngul), som vi har hemma.
Vi flyttade från vårt förra hus, därför dusch och diskbänk blev strömförande. Döm om min förvåning när Kenneth ropar att duschen bredvid vår sängkammare nu plötsligt hade blivit strömförande, i vårt nya hus. Det visade sig att den var strömförande till och från. Husvärden kontaktades och en elektriker kom. Han kände efter i duschen, men ingen ström. Han tog bort varmvattenberedare och öppnade några eluttag. Nu trodde han sig ha hittat felet, i ett eluttag var det isoleringen (höljet) på två ledningar skadade/borta.

När han bytt till nya ledningar, gick han ut till proppskåpet i garderoben, samtidigt fick jag ett telefonsamtal från Kenneth. Då smällde det till, det lät nästan som ett pistolskott. Jag blev så rädd att jag skrek i högan sky. Kenneth hörde smällen och undrade vad det var. Elektrikern hade gjort något i proppskåpet. Kenneth sa "Spring ut och titta om han lever" Jag rusade in i garderoben. Han levde, men ville inte kännas vid någon smäll.

Nej, det där litade jag inte på, så när Kenneth duschade på morgonen väntade jag med att göra frukost, tills han konstaterat, ingen ström i duschen. Jag gick ut i köket som ligger i andra änden på huset och satte på vattenkokaren och brödrosten, då skrek Kenneth att det var ström i duschen. Jag stängde av brödrost och vattenkokare och strömmen försvann i duschen. Nu visste vi att det var åtminstone eluttaget i köket som var felkopplad, troligen mera än så.
Vi lånade hem en mätare, där vi kunde läsa av spänningen. Ny kontakt med husvärden, som kom tillsammans med elektrikern. Nu hade jag min mätare, så jag kunde visa att när eluttaget användes i köket, blev duschen strömförande. Elektrikern kopplade om trådarna i eluttaget i köket, sedan var han klar. Jag tog min mätare och sprang ut i duschen och mätte, Gode tid, nu var det högre spänning i duschen. Oj då, nu öppnade han eluttaget igen och kopplade lite annorlunda.
 När Kenneth duschade nästa gång small fyra proppar i proppskåpet. Nej det var fortfarande fel, eluttaget i köket började uppföra sig mycket underligt. Mätte jag var där full spänning, men stoppade jag i kontakten till brödrosten försvann spänning och ström  och inga andra apparater fungerade heller.
Ny kontakt med husvärden. Han kom igen tillsammans med elektrikern, som nu kopplade ur eluttaget helt i köket. Jag litar inte på detta, utan använder en annan dusch i huset.
 Jag ville hjälpa Kenneth på morgonen, därför gick jag upp och satte på vattenkokare och brödrost, så att  frukosten skulle vara färdig när han kom ut i köket. I stället för att hjälpa till som jag trodde jag gjorde, hade jag utsatt honom för livsfara varje morgon.  


Nu var det dags att åka till Bangkok för att få vårt årliga Visa. Vi åkte tidigt på morgonen.
Vi mötte flera transporter med arbetare på väg till jobbet. Trafiken här är hemsk, men man vänjer sig, men dessa transporter gör mig fortfarande upprörd. Här var det så mycket folk på flaket, så några fick sitta på förarhyttens tak. Han som sitter längst bak får inte plats på flaket så han sitter utanför räcket. Eftersom chauffören ligger i ytterfilen så kör han ganska fort, man kan ju bara tänka vad som händer vid en hastig inbromsning.

Eftersom vi även hade andra ärenden i Bangkok bodde vi över på hotell.

I vårt rum blev vi välkomnade med en tallrik med choklad tjusigt upplagt.

 Där fanns också en skål med frukt. Jag blev imponerad av den tjusiga fruktskålen.

Vi bodde högt uppe på 29;de våningen. Hela ytterväggen var ett stort panoramafönster. Jag försökte dra gardinerna åt sidan, så man kunde se ut, men det gick inte. Kenneth satte på TV:n. Där fanns en meny Comfort settings, där kunde man trycka och öppna och dra för gardinerna. Man kunde även reglera fläkt och AC och alla lampor.

Vi skulle stiga upp tidigt, så vi behövde väckning, Jag började leta efter en klockradio som brukar finnas på hotell. Kenneth gick in i en annan meny på TV:n och där fanns väckningen. Nu har tekniken gått framåt så fort, så jag har svårt att t.o.m kunna bo på ett hotell.

När gardinerna kom bort fick vi en underbar utsikt över Bangkok.

När jag riktade kameran åt detta håll, såg jag något blått på taket på ett höghus. Det var säkert en pool så jag zoomade in för att se bättre.

Jo. mycket riktigt det var en pool, men nu såg jag att det inte fanns något räcke.

Jag var tvungen att zooma allt var kameran förmådde och mycket riktigt där var inget räcke. Nu var det väl inte meningen att man skulle hoppa ur poolen på denna sida, men jag vet ju hur snabba barn är. Nej, usch jag ryser vid tanken.

Även om jag bor på ett bra hotell är jag försiktig med duschen. Jag sätter snabbt på duschen, sedan står jag utanför och känner försiktigt med en arm om duschen är okej, innan jag vågar gå in.