onsdag 28 mars 2012

Utfärd.


I lördags var Kenneth , jag och en arbetskamrat till Kenneth på en liten utfärd. Vi åkte från Pattaya till några mil öster om Rayong.


 (Dubbelklickar man på bilderna blir de större)

När vi körde ut från Pattaya, såg vi flera elstolpar, som man belastat så hårt i sidled att de började luta. Då hade man satt dit en stolpe till för att stadga upp.



Vi körde längs kusten ner. När vi kom för långt bort från kusten, körde vi på småvägar ner till stranden för att titta. Vi körde en liten smal grusväg och  då såg vi en elefant som traskade på fältet.


Plötsligt dök det upp en elefant vid vägkanten. Oj, så spännande, den var jättestor. Jag vevade ner fönstret och stack ut kameran för att ta bilder. När jag var färdig, skulle jag veva upp rutan igen, men elefanten var snabbare. Han stack in hela snabeln i bilen och knuffade till mig. Han trodde givetvis kameran var godis Jag blev överraskad och skrek i högan sky. Elefanten drog snabbt tillbaka snabeln. Hade jag inte hispat utan fotat istället, så hade jag nog fått fina bilder.



Vi passerade en trädgård där det växte flera mangoträd. Det ser ut som om frukterna hänger på trådar från trädet.


Till slut kom vi till slutet på Jomtien beach. Till vänster på bilden kan man se höghus väldigt svagt. Det är hotellen som ligger  där vi bor. Vi bor i början på Jomtien beach och här är slutet. Beachen är ca 1,8 mil lång.


Nu var här ebb, så alla fiskebåtar låg på sjöbotten.



Här i denna lilla fiskeby gjorde man några elarbeten. Då ställer man bara en stege upp mot elledningarna. Det är tur att man har bambustegar som inte är ledande.


Här har man fångat massor med småfisk som ligger på galler för att torkas.


För en tid sedan var jag riktigt godissugen, då köpte jag en påse torkad småfisk. Det såg inte så aptitligt ut, men det var jättegott. Så akta dig Albin ( Åsas hund), nu kanske vi bli två om dina torkade fiskben!!!


Nu hade vi kommit ner till Kenneths arbetsplats,ett varv som ligger ca 2 mil från  Sattahip.Varvet heter Mahidol Naval Dockyard. Men där finns också mycket verksamhet som är riktat mot civil sjöfart och mot off shore. Man har hittat olja i bukten utanför Thailand.
Kenneth och några arbetskamrater brukar göra ett avbrott i arbetet och åka till ett matställe utanför arbetsplatsen. Jag fick veta, att där har man  två exakt likadana menyer, det är bara priset som är skillnaden. Faranger (utlänningar) betalar ett högre pris, ca 2.5 till 3 gånger mer. Det stämde faktiskt. Mat som Kenneth äter med thailändsk arbetskamrat, var nu 3 ggr så dyr när vi var här ensamma utan thailändskt sällskap. Maten här var jättegod, men det känns lite konstigt att utlänningar diskrimineras på detta sätt i prissättningen. Men så är det i många andra sammanhang också.




Stranden här var jättefin med alldeles kritvit sand. I denna vita mjuka sand låg flera stenar. Jag har aldrig sett sådana stenar, de skimrade i flera färger.










Här fanns inga palmer,  på stranden fanns höga träd som gav behövlig skugga.




Vi åkte vidare till ett stor fiskeby ett par mil öster om Rayong.  Här sålde man bl.a. snäckor i olika storlekar och former. Jag har aldrig sett så många snäckor. Jag tyckte dessa delfiner var fina. Man kan hänga den på väggen eller använda det som draperi. Det kostade bara 80 kronor. Jag hejdade mig i sista stund, jag kan ju inte köpa allt som är fint.

Tittade man nära på draperiet så var det gjort i tusentals små snäckor ca.0,5 cm stora. Det var otroligt fint gjort.


Här fanns mängder med olika fiskar, räkor, bläckfiskar och snäckor.


Dessa konstiga saker äter man nog eftersom man var noga med att de skulle leva.



Stora fruktfat fanns här, men endast med mandariner.



Grillad seafood fanns att köpa överallt och det gjorde jag också. Jag köpte grillspett med olika räkor och bläckfisk. Oj, så gott det var. Här fanns även grillar, så det köpte jag. Grill, galler och 3påsar grillkol, men det fanns ingen tändvätska. Vi får lösa der på något vis. Nu ska det grillas räkor och bläckfisk.


Min nyinköpta grill.

Detta var sista stoppet, nu körde vi till Rayong och sedan körde vi i inlandet upp till Pattaya igen.
I Rayong körde vi förbi några hus som såg trevliga ut.




I måndags åkte Kenneth till Bangkok för att byta ut de röda skyltarna på bilen, så nu kan han köra lagligt efter kl.18. Jag passade på att åka med, så jag kunde handla lite på IKEA. Jag köpte detta häftiga tyg, som jag ska spänna upp på pinnar, så det blir en stor fin tavla.



Jag passade också på att köpa svensk mat, lingonsylt, skorpor och mycket, mycket mer. Jag köpte också två påsar chips, det kan vara gott någon gång. När allt var betalat gick biträdet och hämtade en hel korg full med chips och gav mig. Han förklarade, att för varje 300 bath man handlade så fick man en chipspåse och jag hade handlat för stort belopp. Hade jag vetat om detta erbjudande, skulle jag inte köpt några chipspåsar själv. Nu stod jag plötsligt här med ett jättelass med chipspåsar. Vilken tur att jag åkte bil, annars hade jag aldrig fått med mig alla påsar.


 Nu har jag nästan ett helt skåp fullt med chipspåsar. Vad tokigt det blev!!

fredag 23 mars 2012

En förskräcklig dag.

Thailand är ett underbart land att turista i. Varmt och skönt, vackert och god mat. Det finns tyvärr två saker som är livsfarliga här, trafiken och elekriciteten.

I förgår morse gjorde jag frukost till mig själv som vanligt. Kokte ägg stängde av plattan och dukade fram yougart och juice, satte mig vid poolen och åt och löste korsord. När det var klart dukade jag av och gick in till datorn för att läsa dagstidningarna på nätet. Jag hörde två kraftiga smällar från köket, men det brukar vara spänningar i väggarna som smäller. Efter tredje smällen gick jag ut i köket för att titta. Spishällen brann för fullt, den var eldröd och lågorna slog ut runt omkring. MEN SPISEN VAR SEDAN LÄNGE AVSTÄNGD.   PANIK, PANIK.   Jag ringde Kenneth som sa, stäng av huvudströmbrytaren på mätartavlan sedan släck med vatten. Vilken tur att jag visste var mätartavlan satt. Kenneth ringde husvärden, som har sitt kontor ett par  kvarter bort, sedan körde han omedelbart hem (fem och en halv mil), men kom husvärden, NEJ.  Efter ny påstötning kom husvärd, elektriker och försäkringsman. Eftersom jag släckt elden så snabbt, var det bara spishällen som var skadad inget annat. Denna spis var så gammal, att den borde vara kasserad för flera år sedan, men inte här, nu skulle man få det till en försäkringsskada.
Försäkringsmannen tog kort på spisen från alla håll och kanter, tjugofem papper skulle fyllas i,bl.a. hur många rum här var och hur många som var sovrum. Därefter skulle han se mitt pass och skrev upp namn, födelsedata, passnr och hur länge jag hade visa. Helt OBEGRIPLIGT för mig varför han skulle ha dessa uppgifter.Sedan ville värden ha ett par kopior och då fotograferades dessa särskilt.
Försäkringsmannen frågade INTE, hur gammal spisen var. Han frågade INTE om det var något fel i inkopplingen, eftersom en avstängd spis börjar brinna. Han frågade INTE, varför säkringen inte utlöste, proppen borde ju ha gått. Nej varför fråga om sådana oväsentligheter!!!

Efter att alla gått gick jag ut för att vattna mina blommor, då kröp försäkringsmannen bakom en buske i trädgården, han tog kort på huset, poolen och kanske även jag fastnade på bild. Jag som var så stolt att jag lyckades begränsa elden, kände mig plötsligt som en bov.

Elektriken hade i alla fall humor, han lämnade alla sina verktyg på bordet som pant för att han skulle komma med ny spishäll innan kvällen. Detta var allt vad verktyg han har.



Han kom och kopplade in ny spishäll.


I det stora utrymmet under spisen har man ställt en ugn. Läg märke till inkopplingen av spis och ugn, till höger om ugnen,


Så är ugn och spis inkopplade, utan dosa eller dosskydd helt öppet. Detta var INTE försäkringsmannen intresserad av. Om inte annat så borde man väl tänka på barnsäkerhet. Jag säger inget men tar mig för pannan.

Spis och ungsinkoppling.

 För att lugna ner nerverna lite, gick jag en liten promenad. Jag kom till denna korsning. Här är det en korsning i en backe och efter backen en skarp kurva.





Plötsligt kommer en pick-up fullastad med kvinnor och kör fort. Han gör en omkörning över heldragen linje i korsningen och får möte med en buss. Jag slänger upp kameran och tar ett kort, sedan vänder jag mig om blundar och håller för öronen, men TACK OCH LOV marginalen var på rätt sida. Det var inget lugnande att promenera i denna trafik.


måndag 19 mars 2012

Bananer.

De senaste dagarna har det varit 35-36 grader varmt. Jag kan inte gå ut utan att ha en handduk med mig för att torka ansiktet. Svetten bara rinner och har man en solskyddsfaktor i ansiktet rinner det ner i ögonen och det svider. Jag brukar för det mesta bada i vår pool morgon och kväll och mitt på dagen är jag inomhus. Idag fläktade det lite, så jag gick ner till stranden. Nu var här jättefint, ytterst få turister. Eftersom det är så varmt nu, och det är vår och fint hemma, så är det lågsäsong här.


De flesta solstolar var tomma och nu hörde man bara vågornas brus inga jetski som for omkring, alla maskiner låg på landbacken.

Inga turister som låg på massagebänkarna.

För mig var det helt perfekt nu, så jag kommer att gå till stranden lite oftare.



I vår trädgård finns det bananstockar på alla bananträd.( Bananplantan är egentligen en ört och inte ett träd) Först kommer en stor rödlila tulpanliknande blomma som hänger lodrät ner.




Under varje kronblad finns anlag för en klase bananer.

.

 Ett kronblad i taget öppnar sig och faller av. På så sätt bildas många bananklasar och blomman fortsätter växa nedåt.
När bananstocken blivit någorlunda stor hugger vår trädgårdsskötare av blomman.


 När bananerna mognat dör trädets ovanjordiska delar, men roten lever vidare och nya plantor är ständigt på gång.

När de stora träden dör, så kommer dessa småplantor att vara stora träd.


Igår när jag satt med datorn och skypade med min son, kom det något stort svart som sprang över golvet, en stor spindel. Sonen som såg spindeln via datorn sa att jag skulle lägga en linjal bredvid spindeln, så han fick en uppfattning om hur stor den var. Sagt och gjort.

 När det var gjort tänkte jag hämta mina träskor och knipsa den, men fick besked av Kenneth att spindlar rör man inte. Den kilade in under sängen, så nu tänker jag rista mina sängkläder innan jag lägger mig. Skulle den få för sig att krypa upp i sängen, så hoppas jag att det inte blir på min sida.

torsdag 15 mars 2012

Fattig och rik.

Här är det stor skillnad mellan fattig och rik. Många har det väldigt bra men hos vissa är fattigdomen enorm. Idag när jag var ute och gick var grindarna öppna till detta fina hus så jag kunde ta ett kort.


Det är svårt att fotografera fina hus för alla har höga murar och täta grindar så man inte kan se in. På tomten bredvid bodde flera familjer i olika skjul.






Det är ofattbart att man kan bo här med små barn. Här finns givetvis varken vatten eller el. De har säkerligen satt upp sina skjul där det fanns plats, för ibland ser man grävskopor som rensar områden för att bygga stora höghus.

 I förra veckan fanns här tre skjul.Nu ska man börja bygga något. Hoppas bara att familjerna hann flytta sina skjul, annars blev de av med allt.

Bättre och sämre hus intill varandra.

Det är otroligt noga hur man klär sig här. Som turist kan man klä sig lite hur som helst, man är här bara en kort tid och ska helst göra av med så mycket pengar som möjligt.
Vid kontakt med någon myndighet bör man helst vara propert klädd, t.ex. skjorta och långbyxor, då blir man bemött på ett annat sätt. En fin axellös sommarklänning är inte acceptabelt, man får inte ha bara axlar. Däremot kan kjolen vara hur kort som helst. Värderingarna är annorlunda.
När vi var i Bangkok bodde vi i en lägenhet där det ingick hemhjälp. När jag hängde upp Kenneths tvättade nystrukna skjortor( som jag gjort kvällen innan) tog hemhjälpen ner de igen och sa att de var smutsiga. Hon tvättade och strök och nu såg jag skillnaden. Det skulle vara pressveck på ärmen. För att pressvecken skulle hålla sig, så sprutade hon stärkelse på ärmen innan hon strök. Nu har jag lärt mig det, så nu har vi pressveck på både skjortor och blusar.

Det finns ingen möjlighet att jag kan vara med på gympan som är varje morgon. Jag vet inte vilken färg på tröjan man ska ha. Färgen varierar mellan gult, rosa, vitt och blått. Först trodde jag att det hade samband med veckodagen, men det stämmer inte, för ibland har man samma färg två dagar på rad.





Efter gympan är det alltid fikadax. Då pratar man väldigt högt och diskuterar med varandra. Jag antar att ett av diskussionsämnen är färgen på morgondagens tröja.


I förra veckan levererades två brungråa elefantstatyer till en målerifirma här, de skulle måla och snygga till dem. Igår var de färdiga och transporterades iväg. Jag trodde inte min ögon när jag såg resultatet, de måste ha sett våra svenska dalahästar.



Thailändska dalaelefanter.

torsdag 8 mars 2012

Konstiga djur.

Utanför vår mur mot gatan finns en bougainvilleahäck. Eftersom gatan är fruktansvärt smal har två stora bilar svårt att mötas, därför klipper man häcken otroligt mycket. Det innebär att den har ingen chans att blomma. Ibland ser jag någon enstaka röd blomma. Igår när jag gick ut såg jag två röda blommor och mellan dem var det något orangerött. Lustig färg, jag gick närmare för att titta. Det var ingen blomma, det var en ödla. Färgen var så häftig, så jag slet upp kameran för att ta en bild. Då blev den rädd och sprang lite längre bort. Där fanns inga blommor bara blad, så plötsligt blev den rödoranga ödlan grön.

Här är bakkroppen mer grön än framkroppen. Men bara några sekunder senare var hela ödlan riktigt grön. Det var en ödla med kameleontbeteende.

Igår onsdag den 7 mars var det helgdag här. Det var Buddhas dag, en viktig dag. Vi passade på att ta bussen 15 mil till Bangkok för att hälsa på vänner.
Denna dag var det ovanligt klar sikt, så jag tog några kort  på utsikten från vännernas stora fina terass.



















Sista bussen hem  från Bangkok gick kl 22. och eftersom det bara var 10 passagerare med denna sena buss, så körde man inte till ordinarie hållplatser i Pattaya, man körde direkt till garaget i Pattaya. Detta var ett nytt påfund, har aldrig varit med om det innan. Härifrån var det ca 1 mil till vår hållplats, så vi fick ta oss dit på egen hand.

Idag har det varit ett rejält åskväder, blixt och dunder men bara ett stilla duggregn.
Jag tänkte ägna dagen åt lite städning, men det är inte mycket man orkar i denna värme. Vi har köpt ett litet skoskåp. Litet och nätt och man kan sitta på den när man tar på och av skor.


Idag skulle jag plocka lite ordning i det. När jag öppnade det var det något som rörde sig därinne. Fort igen med dörren, men eftersom jag var så nyfiken så hämtade jag kameran och öppnade snabbt igen. Där satt denna lilla krabat.






 En groda men den såg inte ut som våra grodor hemma.Våra grodor är runda och lite sävliga och ser trevliga ut. Denna hade ett otroligt spetsigt utseende och såg lite farlig ut. Den var blixtsnabb, ¨jag har aldrig sett en sådan snabbhet och den kunde hoppa jättehögt. Den for iväg i raketfart, men plötsligt vände den tillbaka och hoppade in i skoskåpet igen. Jag får nog acceptera att den thailänska grodan Boll occuperar vårt skoskåp.
Jag får ägna kvällen åt att leta på nätet för att se vad för slags groda det är. En del kan vara giftiga har jag läst.