måndag 6 februari 2012

Alla dessa hundar.

Här finns många hundar, som springer omkring lite hur som helst. De ser ungefär likadana ut allihopa, det blir väl så, efter en tid, när de får springa fritt. De är inte på något vis påträngande, tigger aldrig och jag har inte hört de skälla heller.







Valparna var jättesöta, men alla såg nästan likadana ut det var bara färgen som skiljde.
                                                       



Man skulle kunna tro att dessa hundar var magra och utmärglade, men det är de inte, snarare behöver några banta. Synsättet på djur är annorlunda här, så man ställer ut mat till hundarna. När jag gick motionsrundan hade kvinnan framför mig en stor ryggsäck på ryggen, där hon hade hundmat. Hon stannade vid varje hund och delade ut pellets.




Buddhastatyer finns det överallt. Folk sätter ut mat och dricka till Buddha, och då  går hundarna givetvis och äter där.


På dagarna ligger hundarna och sover. De rör sig inte när man passerar dem, värmen och att de är mätta gör att de är helt utslagna.

Flera människor här har sällskapshundar, som de har i koppel, när de rastas. På motionsrundan var det en man, som hade en golden i koppel. Framför på backen stod det sex av dessa löshundar. Jag stannade, för jag ville se hur detta skulle gå. Golden voffade och alla sex kröp och ålade bort från vägen. De visste att de var längst ner på rangskalan


Här är en kvinna som är ute och går med sina egna fyra småhundar. De lösspringande hundarna blev jätteintresserade men de vågade inte gå fram. Istället försökte de göra sig lite intressanta genom att lägga sig på rygg, men det hade de inget för, kvinnans hundar blev inte imponerade.


Jag har heller aldrig sett någon hund springa efter katterna här. Här hade katterna fått mat, och då samlades hundarna runt katterna, för kattmat på burk var nog godare än hundpellets, men de väntade snällt tills katterna ätit färdigt. De fick verkligen vänta, för katterna var så retfulla och satt kvar vid maten och slickade och tvättade sig. Hundarna väntade snällt. Kanske gjorde de det, därför det var så många människor där, så de vågade inte annat.


På gatan i vårt kvarter hade en vattenledning brustit, och vattnet forsade fram i rännstenen utanför de matskjulen där jag brukar äta.


 De har inget rinnande vatten där, utan en liten tankbil kommer varje morgon så de kan fylla upp sina spänner. Nu när vattnet forsade fram i rännstenen, rusade en kvinna från matstället ut och tvättade disktrasor och handdukar.






Kenneth har långt till jobbet, över 5 mil.Han har hittills  haft hyrbil, men nu har han fått egen bil.Det finns inte många trafikregler här, men några finns. En regel är, att nya bilar ska ha röda skyltar de första månaderna.Har man röda skyltar, så får man inte köra efter kl.18. Det mörknar kl.18 och då får inga nya fordon köras.Det är faktiskt sant. Hur Kenneth löser detta, återstår att se, för han brukar inte var hemma före 18.



onsdag 1 februari 2012

Husbyggen.

Vi går mot varmare dagar nu. De senaste dagarna har det varit 30-35 grader varmt, ganska jobbigt. Detta är bara början, för enl. min guidebok så ska det bli varmare, varmast i maj- juni.
Idag har det faktiskt duggregnat, vilket är ovanligt vid denna tid. Temp. låg på 27 grader, och det kändes så skönt och friskt.
Eftersom det småregnade tog jag bara en liten promenad runt kvarteret. Jag blev förvånad av alla de höghus som byggs här i vårt kvarter.Jag räknade till sex stycken, men hade jag tagit en större runda hade antalet blivit betydligt fler









Dessa hus har kommit upp på väldigt kort tid. Tittar man på husen, så ser man, att det är bara betong och armeringsjärn, här behövs ju ingen isolering, därför går det väldigt fort. Det är otroligt många byggjobbare på varje hus, Eftersom lönerna är mycket låga här, så kan man anställa många. Förvånansvärt att så många kvinnor grovjobbar här, faktiskt är de flesta  grovjobbarna kvinnor, de kör skottkärror,bär tungt och drar upp tunga armeringsjärn till högre våningar.

Kvinna som blandar cement.

 Man jobbar även på helgerna på byggerna. Jag trodde det berodde på, att man låg efter i tidsschemat, men nu har jag läst, att en byggnadsarbetare har bara två dagar ledigt i månaden. Man börjar jobba när det ljusnar och jobbar tills det är mörkt, utom när det är gjutning på gång, för det verkar som att betongbilarna kör dygnet runt och då gjuter man när man kan få betongleverans.
Runt många  husbyggen har det kommit upp skjul, där byggjobbarnas familjer bor under byggtiden.
Det är inte bara här där vi bor som det byggs utan överallt i Pattaya. Man väntar sig kanske en massinvation av turister. Nackdelen är att vägarna är redan överfulla med bilar och motorcyklar, så man borde göra något åt det, innan man bygger fler hus.



En eftermiddag när jag just kommit hit hörde jag ett konstigt högt fågelljud i trädgården. Det var en fågel som drack vatten i poolen.


Jag var så dum och trodde den skulle förorena i poolen, så jag körde bort den. Varje dag kom den tillbaka och sjöng (jag tyckte den skrek) Jag gav upp. Nu kommer den nästan varje dag. Den skriker, så var jag än är i huset, så hör jag att den kommit. Igår hörde jag ett ovanligt högt skrik, jag trodde att något hänt så jag rusade ut. Då såg jag att fågeln hade gått ner på kanten och badade för fullt. Fattar inte att den inte höll tyst, när den tog sig sådana friheter. Jag måste medge att det var ganska trevligt att se den skrikmånsen bada.
      

söndag 22 januari 2012

Nya frukter.

Iförrgår när vi var ute och handlade, passade vi på att åka till den flytande marknaden igen. Det är så fint och annorlunda där.



Här köpte vi exotiska frukter, som vi inte smakat innan. Det var spännande med nya smaker.


Längst upp till höger ligger en liten bit av en frukt som heter Durian. Den ser ut så här.

DURIAN.
Det är en stor frukt som blir ca.30 cm stor med taggit skal. Antingen älskar man denna frukt, eller så tycker man att det är världens äckligaste frukt. När frukten blir riktigt mogen är den krämig och har en unik smak. När den är mogen har den en frän lukt, någon blandning av surströmming, svettiga strumpor från ett gym, och rutten lök. Min frukt är inte mogen än, så den luktar inget. Jag tycker den var jättegod och kommer att äta upp den innan den mognar, vågar inte vänta på odören. Mogen durian får man inte ta med in på hotell eller ha med på kollektivtrafiken. Nu har jag läst att man inte få äta den på offentliga platser.

 MANGOSTEEN
Mangosteen kallas fruktens drottning. Den är inte släkt med vanlig mango. Den har ett mörklila tjockt hårt läderaktigt skal. Fruktköttet inuti är smakrikt och smälter i munnen. Storleken på frukten är ungefär som en mandarin. Denna frukt innehåller mycket antioxidanter. Skalet är beskt, det används i alternativ medicinen. Det har en antiinflammatorisk och svampdödande effekt.

RAMBUTAN
Rambutan ser skräcknijagande ut med sitt håriga yttre skal. Den är ca. 4-5 cm stor. Under skalet finns det ett vitt saftigt fruktkött. Denna frukt påminner om frukten litchi.

LONGAN
Denna frukt är ca.2-3 cm och påminner också om frukten litchi. Den kallas också för Dragon Eye för frukten ser ut som ett öga, med den svarta blanka kärnan i mitten ,som påminner om irisen i ögat.
I Kina används denna frukt mest till medicin, magmedicin och den sägs vara febernedsättande. Ett avkok på torkade frukter används som botemedel mot sömnlöshet. I Vietnam används extrakt från kärnorna till ormbett. Vi äter denna frukt naturell och den är jättegod.


TAMARIND
Detta är en ärtväxt, och enl. försäljaren så heter den tamarind. Den ser inte likadan ut som tamarind på nätet, men det kanske finns olika sorter. Man äter den pastaliknande massan runt fröna. Det är syrligt, men uppfriskande och gott.
På denna marknad fanns också andra exotiska smaksensationer.
Rostade kackerlackor, larver och annan ohyra. Jag fattar inte att man lägger ner jobb på att stå och rosta sådant, jag kan väl inte tro att någon köper detta.
Igår på Kenneths födelsedag, gick vi ut för att äta något gott. Nu skulle vi pröva någon ny restaurang. Jag beställde SPICY THAI SOAP WITH SEAFOOD till oss. Jag har ätit det många gånger i skjulen utanför där vi bor, jättegott. Men detta var något annat. Jag tycker mycket om stark mat, men detta var rena dundret. Ögonen rann, så servetter gick åt, svetten rann längs ryggraden och svetten trängde fram i hårbotten. Vi skulle beställa vatten för att släcka elden, men stämbanden fungerade inte. Vi fick använda pekmetoden. Vatten hjälpte inte. Eftersom vi beställt denna maträtt ,så kämpade vi tappert och lyckades få ner det mesta. Jag var rädd att magsäcken skulle brinna upp, för där ligger ju maten lite längre,  munnen och matstrupen var fullständigt bedövade. Efter maten åkte vi hem direkt,  och tur var det. Väl hemma så var det som en rotborste gick genom hela systemet. Efteråt var det riktigt skönt, jag kände att hela systemet var skurat och rent. Kanske man borde ge kroppen en sådan här omgång ibland??

torsdag 19 januari 2012

Inget säkerhetstänk.


Det sker fruktansvärt många dödsolyckor i trafiken här i Thailand. I de flesta olyckor är mopeder inblandade. Mopederna här går väldigt fort ca. 80 km/tim, och man kör med full gas hela tiden. Nu har hjälm blivit obligatoriskt, vilket är bra, men man ser sällan barn med hjälm.



Mopederna tränger sig fram, så att de alltid står först vid alla rödljus.



Mopeder är överallt i alla  filer och de byter fil om de ser att de kan komma fram fortare i en annan fil. 



Här körde en moped slalom precis framför kylaren på oss för att komma fram först vid rödljus. 

Här blir en bil omkörd av mopeder både på utsidan och insidan. Mopeden på utsidan kom i vår fil och vi fick bromsa, men det var ingenting som bekymrade honom.


Detta är en taxi här i Pattaya. Jag har just klivit av efter att ha stått längst bak. Oj, vad jag fick hålla i mig, för att inte trilla av i svängarna.


Här kommer en taxi full med skolbarn. Här är det inte frågan om att sitta med bilbälte på.

Skolbarnen fick hålla sig i taklisten för att inte ramla av.


Många fraktar sina passagerare på flaket på sina pick-uper. Det ser otäckt ut när man ser sådana köra fort på motorvägen. De sitter ju helt oskyddade. Det mesta vi sett är16 personer på flaket och sedan ca 10 inne i hytten på en vanlig liten pick-up.

Eftersom trafiksäkerheten är som den är, finns det inga bilbarnstolar här, så vi tog med egna barnstolar och barnkuddar från Sverige.



 Här har man lastat flaket fullt, så passagerarna får inte plats. De får stå på bilflakets kant och hålla i sig så gott det går. De har ett snöre mellan sig, som de håller sig i. Jag vågar inte tänka på, vad som händer om bilen kränger till.



Elen här är också något att se upp med.
Vår tvättmaskin hade blivit strömförande. När vi påpekade felet till husvärden, verkade hon inte bli förvånad, det hade nog hänt förrut. En elektriker kom och lagade felet, men jag är fortfarande lite rädd för att röra vid trumman i maskinen.
Tittar man på ledningarna i stan, blir  man förvånad att detta kan fungera.


Tur att man inte är elektriker här.



En dag på väg till stranden rasade några ledningar i backen. Det rök och sprakade, så jag trodde det brann i ett hus, men det visade sig, att det var ledningarna som brann och rök. Som tur var kom ingen till skada.,
Och en annan dag hängde en avsliten ledning ned i huvudhöjd, med nakna ledare troligen strömförande, på gatan intill där vi bor.




Runt omkring där vi bor byggs det höghus. Jag tycker, det är otäckt att se arbetarna, hur de balanserar. De har inte ens en bräda att gå på, utan balanserar på tjocka rundstavar. Mannen i gult i huset bakom sitter på yttersta kanten högt uppe och arbetar. Arbetsmiljön är inte den bästa.