Nu är jag inne i de normala gängorna igen. Till frukost äter jag en kokosnöt. Dricka kall, färsk kokosmjölk är jättegott. Själva innehållet i kokosnöten som man äter, är någon millimeter tjock ,mjukt och geleaktigt. Det fullkomligt smälter i munnen. Får kokosnöten ligga lite för länge i kylskåpet blir fruktköttet hårt och inte så gott.
På baksidan av huset finns en obebyggd tomt som är alldeles igenvuxen som en djungel. Här trivs många fåglar. Nu har det kommit dit en fågel, som har ett förskräckligt läte, högt, entonigt och gällt. Jag ställde mig på en stege för att få se en skymt av denna galtratt, men växtligheten var för tät för att se något. När denna fågel sätter igång är det bara att gå in, annars är det risk för hörselskador.
Baksidan på huset.
På morgonen innan det blir för varmt försöker jag gå motionsrundan. Det är mycket grönt och fint nu efter regnperioden.
Motionsrundan börjar i en park. Här är man väldigt noga med att häckarna är klippta. Även om häckarna klipps hårt så kommer det en och annan blomma ändå.
För att hålla parken så fin, arbetar det ca 10 personer här, som hela dagen går och ansar växter och räfsar och sopar.
När jag först kom hit fanns här väldigt många lösspringande hundar. Eftersom trafiken är hård var flera skadade och hoppade på tre ben. Andra kliade sig mycket och hade sår på kroppen. Nu har man antagligen tagit bort många, för nu finns inte så många kvar. De som finns kvar ser friska och välmående ut.
På motionsrundan finns flera hundar, var och en i sitt revir. Här är hundarna tjocka. Motionärerna har med sig matpåsar till alla hundar. På en del ställen ligger maten kvar på marken, hundarna orkar helt enkelt inte äta allt. Eftersom de får springa fritt, så ser de mer eller mindre likadana ut allihopa. De parar sig kors och tvärs.
Dessa två hundar i parken har jag inte sett förut. De såg lite annorlunda ut.
De lösspringande hundarna här är inte rädda, men de kommer heller aldrig fram till mig. De är inte påträngande på något vis. Jag har aldrig sett att dessa hundar blivit glada och viftat på svansen, utan tittat mest avvaktande om man försöker prata med dem. Kanske beror det på språksvårigheter!!
Från parken går motionsspåret in i skogen.
Här finns några buskar som fjärilarna antagligen tycker mycket om. Jag har aldrig sett så många och så olika sorter på samma gång. Att försöka ta kort på en fjäril är inte lätt, den flyger lite hit och dit, så när kameran ställt in sig, var redan fjärilen borta. Några kom med på bild iallafall.
För mig blir det ingen riktig motion på motionsrundan. Jag stannar alltför många gånger och tittar på olika saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar